Ny som chef? Låt dig inspireras!

Att vara ny som chef kan både vara skrämmande och roligt. Plötsligt befinner man sig på okänd mark, och måste klara av saker som man förut aldrig konfronterats med. Man får ansvar inte bara för en ny organisation, utan för personal och budget, med massa beslut att fatta.

Min historia

När jag kastades ut i mitt chefskap, ny som chef och som ledare för en stor organisation i kris, hade jag ingen aning om ifall jag skulle klara av min uppgift. Men på något sätt gick det! Med mod, en massa inspiration och en vilja att lyckas kan man klara även de mest utmanande situationer.

Är du också ny som chef? Kanske undrar du om du har vad som krävs. Och om du tvekar att ta steget – tänk på att resan som chef kan bli en av de viktigaste du gör i ditt liv.

Vi har alla varit nybörjare (Ny som chef). Låt dig inspireras av min historia om när jag för första gången tog mig an rollen som chef. En inte allt för enkel  första kontakt med ledarskapens underbara värld.

Har du vad som krävs? Har du modet, viljan och verktygen? Klart du har…

 

Det var tidig vår, för inte så länge sen hade en tredjedel av koncernen sålts vilket skapat en hel del oro i leden. Tillsammans med ett bristande engagemang och ledarskap var det startskottet på en tid av oro och kaos. Personal hade redan börjat lämna avdelningen och flera var på väg. Under hela året pågick ett spekulativt spel om vad som komma skulle. Avdelningens inre kärna inklusive avdelningschefen hade alla börjat dra i sina ”trådar” för att se sig om efter andra sätt att försörja sina familjer.

Under hösten eskalerade situationen och korthuset föll samman. Två av mina närmaste kollegor tillsammans med avdelningschefen hade bestämt att göra som så många andra före dem, överge ”skutan.” Själv stod jag i valet och kvalet att göra dem sällskap eller ta rodret i mina egna händer, jag hade nämligen fått erbjudandet att ta över ansvaret för den sargade avdelningen och var helt ny som chef.

Det var många tankar som for igenom mitt huvud under den här tiden. Jag hade beviljats föräldraledigt två dagar i veckan under sex månader för att spendera tid med min förstfödde. Organisatoriskt krävdes en massiv rekryteringsprocess då nära 40 % av

personalen hade sagt upp sig, dessutom viste vi inte om fler var på väg att lämna. Ett illavarslande ryckte om ytterligare avyttringar gjorde inte situationen bättre. Spekulationer och rykten avlöste varandra hela tiden. För att göra saken ännu värre hade det nu också börjat talas om en kommande finanskris, dock hade ingen kunnat ana vilka proportioner den skulle få. Det visade sig senare vara den djupaste recessionen sedan 30-talet. Samtidigt var det första gången jag skulle ansvara över både personal och budget. Det var minst sagt ett prekärt läge. Prekärt men samtidigt otroligt inspirerande och spännande. Jag minns att jag pratade med mig själv och sa vid flera tillfällen, ”hur svårt kan det va?” Jag har ju själv haft mängder av dåliga och oinspirerade chefer, och om dessa trots sin bristande kompetens kunnat upprätthålla ett acceptabelt chefskap, så hur svårt kunde det egentligen vara? Jag var egentligen aldrig rädd eller orolig utan snarare spänd och förväntansfull. Jag minns att det kittlade lite i magen, så där som det gjorde när man som liten låg i sängen på födelsedagsmorgonen. Man hörde hur de andra i familjen tisslade och tasslade innan de kom in i rummet för att väcka en med sången ”ja må han leva.”

Där stod jag nu, det var december och jag var snart tvungen att bestämma mig. Jag mins hur jag njöt av stundens allvar och spänning. Vågen vägde tungt över på de negativa argumenten, det var egentligen inte så mycket som talade för att jag borde ta jobbet. Trots det var beslutet enkelt, ja nästan självklart. Jag hade ju drömt om det här redan sedan jag hoppade av mina universitetsstudier nästan tio år tidigare.  Visst, jag hade mina funderingar och medan min hjärna sa nej skrek hjärtat något helt annat. Som du förstår tog jag jobbet. Beslutet har jag aldrig ångrat och jag råder dig bestämt att göra det samma för att resan du gör som chef har du nytta av genom resten av livet.

Kan jag så kan du, det lovar jag…

Söker du mentor, jag hjälper dig gärna

Jag har tjänstgjort som konsult, chef och mentor i snart 15 år. Som mentor har jag stöttat personer i många olika roller och situationer. Från nybörjarchefer, linjechefer och företagsgrundare till högt uppsatta chefer och ledare. Jag grundar mitt mentorskap på Det självspelande ledarskapet och boken Kan jag så kan du, jag har en övertygelse om att alla.

Läs mer om mitt mentorprogram

 

Ledarskapsboken Kan jag så kan du

Bra böcker om rollen som ny chef växer inte på träd. Min bok kan jag så kan du föddes ur just en sådan situation, jag var ny som chef och efter att ha lyckats vända en negativ trend på avdelningen till något väldigt positivt kände jag att jag ville berätta om mitt ledarskap, kanske hjälpa någon i en liknande situation. Boken är skriven på ett personligt och självutlämnande sätt där jag berättar om mina erfarenheter, misstag och lärdomar som chef och ledare. Från ungdomsåren då jag var på drift och i klammer med rättvisan till vuxen ålder som chef i internationella företag och verksamhetskonsult.

Hur var din första chefsroll? Skriv och berätta.
Besök min blogg för mer inspiration.

Läs mer om min ledarskapsfilosofi